Håkan och jag

Har inte haft så mycket övers för falsksjungande Göteborgaren Håkan Hellström, men vår historia sträcker sig numera ett bra tag tillbaka. Har flera gånger vaktat scendiktet på Arvika festivalen under Herr Hellströms spelningar, vilka alltid resulterar i många lyft av gråtande klämda småflickor. I helgen spelade Håkan på WoW (Way out West) och jag befann mig i scendiket, det var en av om lugnare Håkanspelningarna och jag hade tid att snappa upp några textrader som träffade. Under extra nummret hade han ett mellansnack som verkligen talade till mig. Därmed har jag nyvunnen respekt för denna man, tycker dock fortsatt att han ska lära sig sjunga rent.