jag jobbar med mirakel

Ibland får man spännande uppdrag på jobbet, man känner sig lite som en superhjälte som förväntas klara det omöjliga. Idag sa en ssk till mig att en specifik patient behövde få komma upp till maten, ingen omöjlighet kan man tänka. Patienten i fråga ser ochså ganska pigg ut, med mycket hjälp av mig sitter patienten tillslut på sängkanten. Jag inser att ståträning i kombination med överflyttning till stol inte går att klara på egen hand trots allt. Ringer på en usk: a, som snart kommer. Hon informerar mig om att ssk:n kanske har lite orealistiska förväntningar då patienten i vanliga fall överflyttas med lift. Men på denna sal finns ingen lift, så vi får göra ett försök, och hör och häpna patienten går till och med några steg, stödjer dåligt på benen. Så skicka era halta och lyta till mig , jag är tydligen helbrägdagörare.